-
1 υπόδρα
επίρρ. уст.:υπόδρα ιδών — сердито посмотрев
-
2 υποδρα
-
3 ὑπόδρα
A from under the brows, looking askance, grimly, Il.1.148, al.; cf. ὑποδράξ. (Prob. from ὑπό, δρακ, cf. δέρκομαι.) -
4 ὁράω
ὁράω, bei Hom. theils zusammengezogen, ὁρῶ, ὁρᾷς, ὁρᾷ u. s. w., theils gedehnt, ὁρόω, ὁράᾳς u. s. w., ion. auch ὁρέω, ὁρέομεν, im praes. med. ὅρηαι (schlechter Acc. ὁρῆαι) wie von ὅρημαι, Od. 14, 343; impf. bei den Att. ἑώρων, perf. ἑώρᾱκα, bei den att. Dichtern gew. dreisylbig zu sprechen, weshalb auch ἑόρακα in diesem Falle geschrieben wird, Eur. Phoen. 1367; pass. ἑώρᾱμαι, u. aor. ἑωράϑην, nur bei Sp., u. adj. verb. ὁρατός, ὁρατέος. – Dazu gehört von ΟΠ fut. ὄψομαι u. aor. ὠψάμην, nur in der Form ὄψαιντο (vgl. Lob. Phryn. 734) vorkommend; perf. ὄπωπα, nur poetisch, aor. pass. ὤφϑην, u. fut. ὀφϑήσομαι; u. selten auch perf. pass. ὦμμαι, ὦφϑαι, adj. verb. ὀπτός, ὀπτέος; – u. von ΙΔ aor. εἶδον, inf. ἰδεῖν, part. ἰδών u. s. w., conj. auch ἴδωμι, Il. 22, 450, imper. nach Moeris ἰδέ, wie auch Plat. Phileb. 12 c accentuirt ist; med. εἰδόμην, ἰδέσϑαι (das perf. οἶδα s. oben unter ΕΙΔΩ); – sehen; absol., sehend sein, blicken, ὁ γὰρ οἶος ὃρα πρόσσω καὶ ὀπίσσω, Od. 24, 452 (s. ὀπίσω) ὡς ὁρᾶτε, Aesch. Prom. 677, u. sonst; auch ἴδοιτο πρευμενοῦς ἀπ' ὄμματος, Suppl. 207; ὀφϑαλμοῖς, Soph. Ai. 84; – ἔς τι, z. B. ἐς γε-νεὴν ὁρόων, Il. 10, 239; ἰδέσϑω δ' ἐς ὕβριν βρότειον, Aesch. Suppl. 97; πρὸς πρᾶγμα, 706; μηδὲν εἰς κεῖνόν γ' ὅρα, Soph. El. 913; φιλεῖ γὰρ πρὸς τὰ χρηστὰ πᾶς ὁρᾶν, 960; εἰς ἕν καὶ ἐπὶ πολλα, Plat. Phaedr. 266 b; ἧστο κάτω ὁρόων, Od. 23, 91; δεῠρο, Il. 17, 637; ἐς ἀλλήλους, auf einander blicken, 24, 633; vgl. Od. 5, 439. 18, 219. 19, 514. 20, 373, öfter; u. eben so im med., Hes. O. 536; κατ' αὐτοὺς αἰὲν ὅρα, er sah immer auf sie von oben herab, Il. 16, 646; κατὰ Τροίην, auf Troja herunter sehen, 24, 291; ἐπὶ πόντον, er sah über das Meer hin, 1, 350; oft ὀφϑαλμοῖσιν ἰδών, Hom.; – absolut braucht Hom. ὑπόδρα ἰδών, ἄντα, ἀχρεῖον ἰδών; – auch zusehen, sich vorsehen, sich hüten, besonders ὅρα, siehe wohl zu, ὅρα εἰ, siehe wohl zu, ob, Aesch. Prom. 946; ὅρα, εἴ τι ἄλλο λέγεις, Plat. Phaed. 118, öfter; ὁρᾶτε, Ar. Plut. 215; ὅρα, μή, hüte dich, Tragg. u. in Prosa (s. μή u. ὅπως); auch parenthetisch, ὁρᾷς, siehst du! καὶ νῦν γ' ὅτι Κλεισϑένη εἶδον, ὁρᾷς, διὰ τοῦτ' ἐγένοντο γυναῖκες, Ar. Nubb. 354, vgl. Thesm. 490. 496 Eccl. 104; ἀλλ' ὁρᾷς, δίκαια δοκεῖ λέγειν, d. i. offenbar scheint er zu sagen, Plat. Prot. 336 b, öfter; vgl. ὁρᾶτε γάρ, ἐπειδή –, Legg. III, 699 e; – c. acc., ὄφρα δέ μοι ζώει καὶ ὁρᾷ φάος ἠελίοιο, Il. 18, 61, öfter; ἄνδρ' ὁρόω κρατερώ, 5, 244; ὕβριν, Pind. P. 10, 36; Tragg. u. in Prosa, ὁρᾶτε δεσμώτην ἐμέ, Aesch. Prom. 119; – mit folgendem ὅτι, οὐχ ὁρᾷς, ὅτι ἥμαρτες; ibd. 259, vgl. 953, öfter; μὴ δῆτ' ἴδοιμι ταύτην ἡμέραν, Soph. O. R. 831, möchte ich diesen Tag nicht sehen, nicht erleben; ὁ πάνϑ' ὁρῶν χρόνος, 1213, öfter; – mit folgender indirecter Frage, οὐχ ὁράᾳς, οἷος κἀγὼ καλός τε μέγας τε, Il. 21, 108; ὅρα νυν, εἴ σοι ταῦτ' ἀρωγὰ φαίνεται, Aesch. Prom. 999; Eum. 137; τὰν Διὸς γὰρ οὐχ ὁρῶ μῆτιν ὅπᾳ φύγοιμ' ἄν, mit einer sehr geläufigen Umsetzung des Objects, ich sehe nicht, wie ich dem Rathschlusse des Zeus entfliehen könnte, Prom. 908; ἴδεσϑέ μ' οἷα πρὸς ϑεῶν πάσχω ϑεός, 92; ἴδεϑ' ὅπη προνέμεται Ἄρης, Soph. El. 1376; vgl. Plat. ὁρᾷς οὖν ἡμᾶς, ὅσοι ἐσμέν; Rep. I, 327 c; ὁρῶντας τοὺς στρατηγούς, οἷα πεπόνϑασιν, Xen. An. 3, 2, 8, was den Feldherren widerfahren ist, vgl. 4, 7, 11. 6, 2, 23; sehr gewöhnlich mit acc. u. partic. (statt des inf.), καπνὸν δ' οἶον ὁρῶμεν ἀπὸ χϑονὸς ἀΐσσοντα, den Rauch sich erheben sehen, Od. 10, 99; φίλον ἄνδρα διωκόμενον περὶ τεῖχος ὀφϑαλμοῖσιν ὁρῶμαι, Il. 22, 169; εἶπέ τιν' αὐτὸς ὁρᾶν αὐξομέναν, Pind. Ol. 7, 62; ὁρῶ κυροῦντα τόνδε τῶν ἐπαξίων, Aesch. Prom. 70; χλιδῶντας ὧδε τοὺς ἐμοὺς ἐγὼ ἐχϑροὺς ἴδοιμι, 975; ὁρῶ δὲ φεύγοντ' αἰετόν, Pers. 201; ἰδὼν τὸν ἄνδρα τόνδε κείμενον, da ich diesen Mann hier liegen sah, Ag. 1563, öfter; πολλὰ γάρ σε ϑεσπίζονϑ' ὁρῶ, Soph. O. C. 1512; οὐ γὰρ δίκαιά σ' ἐξαμαρτάνονϑ' ὁρῶ, Ant. 739; ἤδη γὰρ εἶδον πολλάκις καὶ τοὺς σοφοὺς λόγῳ μάτην ϑνήσκοντας, El. 62; ὁρῶ σε δεξιὰν κρύπτοντα χεῖρα, Eur. Hec. 343; ὁρῶ τοὺς οἰκοδόμους μεταπεμπομένους συμβούλους περὶ τῶν οἰκοδομημάτων, Plat. Prot. 319 b; ὡς εἶδε τὸν Κλέαρχον διελαύνοντα, Xen. An. 1, 5, 12; u. überall in Prosa, auch pass., ὅταν ὀφϑῶσι διαλεγόμενοι ἀλλήλοις, Plat. Phaedr. 232 a; Eur. I. T. 933. Auch auf leblose Dinge, wie bei uns, übertragen, ἦ πᾶσ' ἀνάγκη τήνδε τὴν στέγην ἰδεῖν τά τ' ὄντα καὶ μέλλοντα κακά; Soph. El. 1489; μηδ' ὄψεταί νιν φέγγος ἡλίου, wird ihn nicht anblicken, Trach. 603; u. gewagter, ὅσ' ἂν λέγωμεν, πάνϑ' ὁρῶντα λέξομεν, O. C. 74. – Hom. u. die folgdn Dichter haben oft das med. in ganz gleicher Bedeutung mit dem act., ὀφϑαλμοῖσιν oder ἐν ὀφϑαλμοῖσιν ἰδέσϑαι, vor Augen sehen, oft bei Hom., ἄγε, πειρήσομαι ἠδὲ ἴδωμαι, Od. 6, 126, ich will doch einen Versuch machen u. zusehen, vgl. 21, 159; so auch ohne πειράομαι, 4, 22. 10, 44; u. beim geistigen Wahrnehmen vrbdt er ὄφρα ἴδωμαι ἐνὶ φρεσὶν ἠδὲ δαείω, Il. 21, 61, vgl. 4, 249 Od. 21, 112; ἰδέσϑαι, Pind. P. 1, 26 I. 3, 68; Trsgg., ἴδεσϑε χώρας τὴν διπλῆν τυραννίδα, Aesch. Ch. 967, öfter; Soph. Ant. 590 Trach. 305 u. sonst. – In allgemeiner Bdtg wird ὁρᾶν nicht bloß vom inneren geistigen Sehen, sondern von allem Wahrnehmen durch die Sinne gebraucht, φωνῇ γὰρ ὁρῶ τὸ φατιζόμενον, Soph. O. C. 687. – Mit Accusativen, wie ἀλκήν, ϑυμόν verbunden, eigtl. Muth sehen, aus den Augen strahlen, blicken lassen, Pind. Ol. 9, 111; ὁρᾶν σεμνὸν καὶ βλοσυρόν, Ael. V. H. 12, 21. – Im pass. nicht bloß gesehen werden, sondern auch sich zeigen, sich sehen lassen, erscheinen, bes. Att., τὰ ὁρώμενα, sichtbare Dinge, Plat. Parmen. 130 a.
-
5 εἴδω
εἴδω, no [voice] Act. [tense] pres. in use, ὁράω being used:—[voice] Med., v.infr. A.11: [tense] aor. 2 [full] εἶδον always in sense ofA see (so in [tense] pres. and [tense] aor. 1 [voice] Med., to be seen, i.e. seem): but [tense] pf. [full] οἶδα, in [tense] pres. sense, know. (With ἔ-ϝιδον, cf. ([etym.] ϝ) είδομαι, (ϝ) εῖδος, Lat. videre; with ([etym.] ϝ) οῖδα, cf. Skt. véda, Goth. wait, OE. wát 'know'.)A [tense] aor. 2 εἶδον (late ), serving as [tense] aor. to ὁράω, [dialect] Ep. ἴδον, iter.ἴδεσκε Il.3.217
, late [dialect] Aeol.εὔιδον Epigr.Gr.990.11
([place name] Balbilla); imper. ἴδε (in [dialect] Att. written as Adv. ἰδέ, behold! Hdn.Gr.2.23), ἴδετε; subj. ἴδω, [dialect] Ep.ἴδωμι Il.18.63
; opt. ἴδοιμι; inf. ἰδεῖν, [dialect] Ep. ἰδέειν; part. ἰδών: hence, [tense] fut.ἰδησῶ Theoc.3.37
:—[voice] Med., [tense] aor. 2 εἰδόμην, [dialect] Ep. ἰδόμην, in same sense, poet., [dialect] Ion., and later Prose (c. gen., Arat.430) (so in compds., even in [dialect] Att. Prose, v. ἐπ-, προ-, ὑπ-ειδόμην); imper. ἰδοῦ (freq. written as Adv. ἰδού, = ἰδέ); subj. ἴδωμαι; opt. ἰδοίμην; inf. ἰδέσθαι; part.ἰδόμενος Hdt.1.88
, al.:1 see, perceive, behold, ὀφθαλμοῖσι or ἐν ὀφθαλμοῖσι ἰδέσθαι see before the eyes, Il.1.587, etc.;ἰδεῖν ἐν ὄμμασιν E.Or. 1020
; ἄγε, πειρήσομαι ἠδὲ ἴδωμαι well, I will try and see, Od.6.126, cf. 21.159; mark, observe, Il.4.476, Od.4.412, etc.: folld. by relat. clause,ἴδωμ' ὅτιν' ἔργα τέτυκται Il.22.450
; : freq. in inf. after Subst. or Adj., θαῦμα ἰδέσθαι a marvel to behold, Il.5.725;οἰκτραῖσιν ἰδεῖν A.Pr. 240
;ἐλεινὸς ἰδεῖν Pl.R. 620a
.c see, i.e. experience,νόστιμον ἦμαρ ἰδέσθαι Od.3.233
, etc.;δούλειον ἦμαρ ἰδεῖν E.Hec.56
;ἀέλιον ἕτερον ἰδεῖν S.Tr. 835
;τὴν δίκην ἰδεῖν Id.Ant. 1270
(lyr.); ἀλόχου κουριδίης.. οὔ τι χάριν ἴδε he saw (i.e. enjoyed) not the favour of his wedded wife, Il.11.243.2 look, ἰδεῖν ἐς .. look at or towards, 2.271, etc.; ἰδεῖν ἐπί .. 23.143; πρός .. Od.12.244; εἰς ὦπα ἰδέσθαι look him in the face, Il.9.373, etc.;κατ' ἐνῶπα ἰδών 15.320
; ἄντα, ἐσάντα, or ἄντην ἰδεῖν, 13.184, 17.334, Od.5.78, etc.: qualified by Adv. or Adj., ὑπόδρα ἰδών looking askance, Il.1.148, al.; ἀχρεῖον ἰδών looking helpless, 2.269; κέρδος ἰδεῖν look to gain, A.Eu. 541 (lyr.).3 see mentally, perceive, ἰδέσθαι ἐν φρεσίν ' to see in his mind's eye', Il.21.61, cf. 4.249;ἰδεῖν τῇ διανοίᾳ Pl.R. 511a
.II [voice] Med., [tense] pres. [full] εἴδομαι, [dialect] Ep.ἐείδεται Theoc.25.58
, part.ἐειδόμενος Pi.
N..10.15: [tense] aor. εἰσάμην, [dialect] Ep. part.ἐεισάμενος Il. 2.22
, al.:—only [dialect] Ep.and Lyr., to be seen, appear, εἴδεται ἄστρα they are visible, appear, 8.559;εἰ. ἦμαρ ὑπὸ Τρώεσσι δαμῆναι 13.98
;εἴσατο δέ σφι δεξιός 24.319
;ὅπη τὸ Ταρτάρειον εἴδεται βάθρον Epigr.Gr.1034.19
([place name] Callipolis), cf. Od.5.283; perh. also οὔ πῃ χροὸς εἴσατο none of the skin was visible, Il.13.191.2 c. inf., appear or seem to be, ; , etc.: with inf. omitted,οἱ τό γε κέρδιον εἴσατο θυμῷ 19.283
, etc.;οὐ μέν μοι κακὸς εἴδεται Il.14.472
, cf. Theoc. 25.58; also, look like or make a show of.., εἴσατ' ἴμεν ἐς Λῆμνον he made a show of going to Lemnos, Od.8.283; εἴσατο δ' ὡς ὅτε ῥινόν it had the look as of a shield, 5.281.3 strictly middle, c. dat., εἴσατο φθογγὴν Πολίτῃ she made herself like Polites in voice, Il.2.791, cf. 20.81;αὐδὴν εἰσάμενός τινι Rhian.50
: esp. in part., like,εἰδομένη κήρυκι Il.2.280
, etc.;τῷ δ' ὄψιν ἐειδόμενος Pi.N.10.15
;εἰδόμενος τοκεῦσιν A.Ag. 771
(lyr.);φάσμα εἰδόμενόν τινι Hdt.6.69
.B [tense] pf., οἶδα I know, used as [tense] pres.: [tense] plpf. ᾔδεα (v. infr.), I knew, used as [tense] impf.:—[tense] pf. οἶδα, [dialect] Aeol.ὄϊδα Alc. 145
; [ per.] 2sg. οἶδας once in Hom., Od.1.337, cf. h.Merc. 456, Thgn.491, Hippon.89, Hp.Acut.67, E.Alc. 780, Philem.44.3 codd.; οἶσθα elsewh. in Hom., [dialect] Att., etc.; in Com. also sts.οἶσθας Cratin.105
, Alex.15.11, Men.348.5, cf. Herod.2.55; pl., ἴσμεν, [dialect] Ep., [dialect] Aeol., and [dialect] Dor. ἴδμεν, also [dialect] Ion., Hdt.1.6, al.; ἴστε, ἴσασι [ῐς- Od.2.211, al., but ῑς- ib. 283, al.];οἴδαμεν Hdt.2.17
,οἴδατε AP12.81
(Mel.),οἴδᾱσι Hdt.2.43
, X.Oec. 20.14 codd.; dual,οἴδατον Socr.Ep.22.1
: imper. ἴσθι, ἴστω, [dialect] Boeot. ἴττω, late codd.: from [ per.] 3pl. ἴσασι (ἴσαντι Epich. 53
) were formed [dialect] Dor. [ per.] 1sg.ἴσᾱμι Epich.254
, Pi.P.4.248; [ per.] 3sg.ἴσατι IG14.644.4
([place name] Bruttii); [ per.] 1pl.ἴσᾰμεν Pi.N.7.14
, ἴσαμες prob. in Dialex. 6.12; Cret. [ per.] 3pl. subj. ; inf. ϝισάμην Kohler-Ziebarth Stadtrecht von Gortyn 34 No.3.19; part.ἴσας A.D.Adv.175.19
, dat. sg.ἴσαντι Pi.P.3.29
, Cret. pl. : subj. εἰδῶ (εἰδέω, ἰδέω, Il.14.235, Od.16.236), [dialect] Ion. [ per.] 3pl. (Halic., V B.C.); [dialect] Ep. alsoεἴδω Od.1.174
, al. (cf. Hdn. Gr.2.131),εἴδομεν Il.1.363
,εἴδετε Od.9.17
: opt. εἰδείην, [ per.] 1pl. , R. 582a: inf. εἰδέναι, [dialect] Ep. ἴδμεναι, ἴδμεν, alsoἰδέμεν Pi.N.7.25
: part. εἰδώς, εἰδυῖα, [dialect] Ep. also ἰδυῖα, Elean :—[tense] plpf.ᾔδεα Il.14.71
, Hdt.2.150, [var] contr.ᾔδη S.Ant.18
, Ar.Av. 511, Pl.Smp. 119a,ᾔδησθα Od.19.93
, Eup. 416, etc. (but ᾔδεισθα freq. in codd., Ar.Ec. 551, E.Cyc. 108, Pl.Men. 80d, al.), ᾔδεε ([etym.] ν) Il.17.402, al.,ᾔδη 1.70
, al. (also later [dialect] Att., acc. to Aristarch. ap. Choerob.in Theod.2.86), [dialect] Att. [var] contr. ᾔδει ([etym.] ν) E. Ion 1187, Ar.V. 558, etc.; [dialect] Ep. 2 and [ per.] 3sg. ἠείδης, ἠείδη (v.l. - εις, - ει), Il.22.280, Od.9.206; [dialect] Att. also [ per.] 1sg.ᾔδειν D.37.24
, [ per.] 2sg. , etc.; pl.,ᾔδειμεν Aeschin.3.82
, Arist.APo. 87b40,ᾔδεμεν Men.14D.
(to be read in S.OT 1232),ᾔδειτε D.55.9
, etc. ( ᾔδετε prob. in E.Ba. 1345), [dialect] Ion.ᾐδέατε Hdt.9.58
([etym.] συν-), ᾔδεισαν LXX Ge.42.23
, Str.15.3.23,ᾔδεσαν Hdt.7.175
, Thgn.54, etc.; late [dialect] Ep. ᾔδειν, ἠείδειν, A.R.2.65,4.1700, also ᾖσμεν, ᾖστε, ᾖσαν, Ar.Fr.149.4 (prob.), S.Fr. 340, E. Cyc. 231, etc.; [dialect] Ep. [ per.] 3pl.ἴσαν Il.18.405
, Od.4.772:—[tense] fut., in this sense,εἴσομαι Il.1.548
, Hp.VM20, Ar.Ach. 332, etc.; alsoεἰδήσω Od.7.327
, Hdt.7.234, Isoc.1.44, Aen.Tact.31.5, Arist.Top. 108a28, Herod.5.78, Apollon.Perg.Con.1 Praef., etc.; inf.εἰδησέμεν Od.6.257
.—The [tense] aor. and [tense] pf. are usu. supplied by γιγνώσκω; [tense] aor. 1 inf. εἰδῆσαι is found in Hp.Acut.(Sp.) 22, Epid.6.8.25 (ἐξ-), Arist.EN 1156b27, Thphr.Char. Prooem.4; imper.εἴδησον PCair.Zen.36.2
(iii B.C.); [ per.] 3pl. subj. εἰδήσωσιν Herzog Koische Forschungen No. 190 (ii/i B.C.):—know, have knowledge of, be acquainted with, Hom., etc.: c. acc. rei, ; νοήματα, μήδεα οἶδε, Od.2.122, Il.18.363, etc.: less freq. c. acc. pers.,τούτους μὲν δὴ οἶδα Od.4.551
, cf. Pl.R. 365e, D.54.34, etc.; πρῶτος ὧν ἡμεῖς ἴδμεν the first we know of, Hdt.1.6, etc.;παλαίτατος ὧν ἀκοῇ ἴσμεν Th.1.4
: strengthd. by εὖ or σάφα, εὖ τόδ' ἴσθι know well, be assured of this, E.Med. 593;σάφ' οἶδ' ἐγώ A.Supp. 740
, etc.: freq. in Hom. with neut. Adj., to express character or disposition, ἄγρια οἶδε has fierceness in his heart, Il.24.41; ἀθεμίστια ᾔδη had law lessness in his heart, Od.9.189; αἴσιμα, ἄρτια ᾔδη, 14.433, 19.248; εἴ μοι ἤπια εἰδείη if he were kindly disposed towards me, Il.16.73;φίλα εἰδότες ἀλλήλοισιν Od.3.277
; κεχαρισμένα, πεπνυμένα εἰδώς, 8.584, 24.442: c. gen.,ὃς σάφα θυμῷ εἰδείη τεράων Il. 12.229
;ὃς πάσης εἰδῇ σοφίης 15.412
; τόξων ἐῢ εἰδώς cunning with the bow, 2.718;αἰχμῆς ἐῢ εἰ. 15.525
;οἰωνῶν σάφα εἰδώς Od.1.202
;ἐῢ εἰδὼς τεκτοσυνάων 5.250
;μάχης ἐῢ εἰδότε πάσης Il.2.823
;κύνε εἰδότε θήρης 10.360
; ;εἰδὼς πυγμαχίης 23.665
;θεοπροπίων ἐῢ εἰδώς 6.438
; χάριν εἰδέναι τινί acknowledge a debt to another, thank him, 14.235, Hdt.3.21, etc.: imper., freq. in protestations, ἴστω νῦν Ζεὺς αὐτός be Zeus my witness, Il.10.329;ἴστω νῦν τόδε Γαῖα 15.36
, etc.; [dialect] Boeot. ἴττω Ἡρακλῆς etc., Ar.Ach. 860, etc.: part. εἰδώς, abs., one who knows, one acquainted with the fact,ἰδυίῃ πάντ' ἀγορεύω Il.1.365
;μετ' εἰδόσιν ἀγορεύειν 10.250
;μακρηγορεῖν ἐν εἰδόσιν Th.2.36
, cf. 3.53;μαθεῖν παρὰ τοῦ εἰδότος Pl.R. 337d
, etc.; also ἰδυίῃσι πραπίδεσσι with knowing mind, Il.1.608,al.2 c. inf., know how to do,οἶδ' ἐπὶ δεξιά, οἶδ' ἐπ' ἀριστερὰ νωμῆσαι βῶν 7.238
, cf. S.Ph. 1010, Ar.V. 376; also, to be in a condition, be able, have the power, E.Med. 664, D.4.40; of drugs,ὅσα λεπτύνειν οἶδε Alex.
Trall.Febr.6; of a festival, οἶδε ἐκπέμπουσα δάκνειν Chor.p.124 B.; learn, .3 c. part., to know that such and such is the fact, the part. being in nom. when it is a predicate of the Subject of the Verb, ἴσθι μοι δώσων know that thou wilt give, A.Ag. 1670;ἴστω ὑπὸ τοῦ ἀδελφεοῦ ἀποθανών Hdt.4.76
; : in acc. when it is predicate of the Object, ; : with part. omitted, γῆν αὐτὰ οἶδεν ἀμφότερα (sc. ὄντα) Jul.Or.7.226a.4 less freq.c.acc. et inf.,πλήθους.. ἂν σάφ' ἴσθ' ἕκατι βάρβαρον ναυσὶν κρατῆσαι A.Pers. 337
, cf. S.Ph. 1329;εὖ ἴσθι τοῦτον.. ἰσχυρῶς ἀνιᾶσθαι X.Cyr.8.3.44
; alsoεὖ τόδ' ἴσθι, μηδάμ' ἡμέρᾳ μιᾷ πλῆθος τοσουτάριθμον ἀνθρώπων θανεῖν A.Pers. 431
;ἕν γ' ἀκούσασ' ἴσθι, μὴ ψευδῶς μ' ἐρεῖν E.IA 1005
.5 c. acc. folld. by ὡς, ὅτι, etc.,οἶδα κἀμαυτὴν ὅτι ἀλγῶ S.El. 332
;ἐάν τινα εἰδῶσιν ὅτι ἄδικός ἐστι Pl.Prt. 323b
, etc.6 οὐκ οἶδ' εἰ .. I know not whether, to express disbelief or doubt, sts. with ἄν transposed,οὐκ οἶδ' ἂν εἰ πείσαιμί σε E. Alc.48
, cf. D.45.7: with Verb omitted after εἰ, as οὐκ οἶδ' εἴ τις ἄλλος perhaps no other, Isoc.6.1, 12.10.7 in similar ellipses with other Conjunctions, οὐκ οἶδ' ὅπως I know not how, Pl.R. 40cb;οὐκ οἶδ' ὁπόθεν Id.Cra. 396d
.8 οἶδα, ἴσθι are freq. parenthetic, ; σάφ' οἶδα ib.94, 963; also οἶδ' ὅτι, οἶσθ' ὅτι, ἴσθ' ὅτι, πάρειμι δ' ἄκων οὐχ ἑκοῦσιν, οἶδ' ὅτι (sc. πάρειμι ) I know it well, S.Ant. 276; οἶδ' ὅτι, freq. in D., as 9.1, al.;σάφ' ἴσθ' ὅτι Ar.Pl. 889
:—οἶσθ' ὅ, οἶσθ' ὡς, with imper., are common in Trag. and Com., οἶσθ' οὖν ὃ δρᾶσον; do—thou know'st what, i.e. make haste and do, Ar.Eq. 1158, cf. Pax 1051, etc.; οἶσθ' ὡς πόησον; S.OT 543; also οἶσθ'.. ὡς νῦν μὴ σφαλῇς; Id.OC75; οἶσθα νῦν ἅ μοι γενέσθω; E.IT 1203: rarely with the [tense] fut., οἶσθ' οὖν ὃ δράσεις (nisileg. δρᾶσον); Id.Cyc. 131, cf. Med. 600 codd. -
6 εἶδον
εἶδον,, no [voice] Act. [tense] pres. in use, ὁράω being used:—[voice] Med., v.infr. A.11: [tense] aor. 2 [full] εἶδον always in sense ofA see (so in [tense] pres. and [tense] aor. 1 [voice] Med., to be seen, i.e. seem): but [tense] pf. [full] οἶδα, in [tense] pres. sense, know. (With ἔ-ϝιδον, cf. ([etym.] ϝ) είδομαι, (ϝ) εῖδος, Lat. videre; with ([etym.] ϝ) οῖδα, cf. Skt. véda, Goth. wait, OE. wát 'know'.)A [tense] aor. 2 εἶδον (late ), serving as [tense] aor. to ὁράω, [dialect] Ep. ἴδον, iter.ἴδεσκε Il.3.217
, late [dialect] Aeol.εὔιδον Epigr.Gr.990.11
([place name] Balbilla); imper. ἴδε (in [dialect] Att. written as Adv. ἰδέ, behold! Hdn.Gr.2.23), ἴδετε; subj. ἴδω, [dialect] Ep.ἴδωμι Il.18.63
; opt. ἴδοιμι; inf. ἰδεῖν, [dialect] Ep. ἰδέειν; part. ἰδών: hence, [tense] fut.ἰδησῶ Theoc.3.37
:—[voice] Med., [tense] aor. 2 εἰδόμην, [dialect] Ep. ἰδόμην, in same sense, poet., [dialect] Ion., and later Prose (c. gen., Arat.430) (so in compds., even in [dialect] Att. Prose, v. ἐπ-, προ-, ὑπ-ειδόμην); imper. ἰδοῦ (freq. written as Adv. ἰδού, = ἰδέ); subj. ἴδωμαι; opt. ἰδοίμην; inf. ἰδέσθαι; part.ἰδόμενος Hdt.1.88
, al.:1 see, perceive, behold, ὀφθαλμοῖσι or ἐν ὀφθαλμοῖσι ἰδέσθαι see before the eyes, Il.1.587, etc.;ἰδεῖν ἐν ὄμμασιν E.Or. 1020
; ἄγε, πειρήσομαι ἠδὲ ἴδωμαι well, I will try and see, Od.6.126, cf. 21.159; mark, observe, Il.4.476, Od.4.412, etc.: folld. by relat. clause,ἴδωμ' ὅτιν' ἔργα τέτυκται Il.22.450
; : freq. in inf. after Subst. or Adj., θαῦμα ἰδέσθαι a marvel to behold, Il.5.725;οἰκτραῖσιν ἰδεῖν A.Pr. 240
;ἐλεινὸς ἰδεῖν Pl.R. 620a
.c see, i.e. experience,νόστιμον ἦμαρ ἰδέσθαι Od.3.233
, etc.;δούλειον ἦμαρ ἰδεῖν E.Hec.56
;ἀέλιον ἕτερον ἰδεῖν S.Tr. 835
;τὴν δίκην ἰδεῖν Id.Ant. 1270
(lyr.); ἀλόχου κουριδίης.. οὔ τι χάριν ἴδε he saw (i.e. enjoyed) not the favour of his wedded wife, Il.11.243.2 look, ἰδεῖν ἐς .. look at or towards, 2.271, etc.; ἰδεῖν ἐπί .. 23.143; πρός .. Od.12.244; εἰς ὦπα ἰδέσθαι look him in the face, Il.9.373, etc.;κατ' ἐνῶπα ἰδών 15.320
; ἄντα, ἐσάντα, or ἄντην ἰδεῖν, 13.184, 17.334, Od.5.78, etc.: qualified by Adv. or Adj., ὑπόδρα ἰδών looking askance, Il.1.148, al.; ἀχρεῖον ἰδών looking helpless, 2.269; κέρδος ἰδεῖν look to gain, A.Eu. 541 (lyr.).3 see mentally, perceive, ἰδέσθαι ἐν φρεσίν ' to see in his mind's eye', Il.21.61, cf. 4.249;ἰδεῖν τῇ διανοίᾳ Pl.R. 511a
. -
7 δεινός
δεινός (Wurzel Δι-, verwandt δίον, δίεσϑαι, δέος, δείδω), furchtbar; überhaupt Alles, was das gewöhnliche Maaß überschreitet u. dadurch Staunen od. Furcht einflößt, Plat. Lach. 198 b δεινὰ ἡγούμεϑα ἃ δέος παρέχει; oft bei Homer; z. B. δεινὸς ἀνήρ Iliad. 11, 654; δεινὰ πέλωρα Iliad. 2, 321; αἰγίδα δεινήν Iliad. 5, 739; die Scylla ist Odyss. 12, 119 ἀϑάνατον κακόν, δεινόν τ' ἀργαλέον τε καὶ ἄγριον οὐδὲ μαχητόν. οὐδέ τις ἔστ' ἀλκή· φυγέειν κάρτιστον ἀπ' αὐτῆς. – Zuweilen ist es so viel wie »außerordentlich«, »groß«, » gewaltig«; so kann man verstehen Iliad. 7, 245 δεινὸν σάκος; 10, 254 ὅπλοισιν δεινοῖσιν; Odyss. 7, 41 Athene δεινὴ ϑεός, 10, 136 Kirke δεινὴ ϑεός, 7, 246 Kalypso δεινὴ ϑεός; doch ist dabei zu beachten, daß Kalypso und Kirke ursprünglich Göttinnen der Unterwelt sind, Todesgöttinnen. – Zuweilen verbunden mit αἰδοῐος: Iliad. 18, 394 Thetis δεινή τε καὶ αἰδοίη ϑεός; 3, 172 αἰδοῖός τέ μοί ἐσσι, φίλε ἑκυρέ, δεινός τε; Odyss. 8, 22 ὥς κεν Φαιήκεσσι φίλος πάντεσσι γένοιτο δεινός τ' αἰδοῖός τε; 14, 234 καί ῥα ἔπειτα δεινός τ' αἰδοῖός τε μετὰ Κρήτεσσι τετύγμην. – Odyss. 22, 405 δεινὸς εἰς ὦπα ἰδέσϑαι; 16, 401 δεινὸν γένος βασιλήιόν ἐστιν κτείνειν. – Superlativ, Στυγὸς ὕδωρ, ὅς τε μέγιστος ὅρκος δεινότατός τε πέλει μακάρεσσι ϑεοῖσιν Odyss. 5, 186 Iliad. 15, 38. – Adverbial δεινόν, Iliad. 11, 10 ἔνϑα στᾶσ' ἤυσε ϑεὰ μέγα τε δεινόν τε ὄρϑια; 16, 138 δεινὸν δὲ λόφος καϑὐπερϑεν ἔνευεν; 3, 342 δεινὸν δερκόμενοι; Plural δεινά, Iliad. 15, 13 δεινὰ δ' ὑπόδρα ἰδὼν Ἥρην πρὸς μῠϑον ἔειπεν. – Sehr zweifelhaft ist Iliad. 7, 346 Τρώων αὖτ' ἀγορὴ γένετ' Ἰλίου ἐν πόλει ἄκρῃ, δεινὴ τετρηχυῖα, entweder »eine große«, oder »eine von Furcht und Schrecken erfüllte«, δεινός nicht wie sonst = »Furcht erregend«, sondern passivisch = »in Furcht gesetzt«. Auf jeden Fall ist hier δεινός ungeschickt gebraucht; diese Gegend der Ilias ist ein schlechtes Füllstück zwischen dem sechsten und dem siebenten Liede, s. Lachmann Betrachtungen über Homers Ilias S. 23. – Zuweilen wird eine kurze Sylbe vor δεινός im Verse lang gebraucht, Odyss. 3, 322 ἐπεὶ μέγα τε δεινόν τε, Odyss. 5, 52 ὅς τε κατὰ δεινοὺς κόλπους ἁλὸς ἀτρυγέτοιο ἰχϑῠς ἀγρώσσων πτερὰ δεύεται ἅλμῃ; dies erklärt man durch die Annahme, hinter dem δ von δεινός sei ein Consonant ausgefallen, F oder j, δFεινός oder δjεινός, s. Curtius Grundzüge der Griech. Etymol. 1, 201. 2, 225. An einigen Stellen ist die Kürze vor δεινός nicht lang gebraucht; Iliad. 15, 626 ἀνέμοιο δὲ δεινὸς ἀήτη, vgl. s. v. ἀήτη; Iliad. 8, 133 βροντήσας δ' ἄρα δεινὸν ἀφῆκ' ἀργῆτα κεραυνόν. Aus diesem Unterschiede auf ein verschiedenes Zeitalter der Stellen zu schließen ist unstatthaft. Die im Erlöschen begriffenen Laute F und j und was noch sonst von der Art gewesen sein mag, wurden in den Homerischen Zeiten in einem und demselben Worte beliebig gesprochen und nicht gesprochen. – Folgende: 1) schrecklich, entsetzlich; Pind. πόλεμος, στάσις, P. 2, 64 N. 9, 13; neben φοβερόν Her. 7, 120; πόλεμος Plat. Menex. 242 e. – 2) von Her. an τὸ δεινόν = die Gefahr; δεινὸν γίγνεται od. ἐστί, μή, es ist Gefahr vorhanden, es ist zu fürchten, daß, Her. 7, 157; δεινότατον τῷ δήμῳ, μή Andoc. 3, 1; οὐ δεινόν ἐστι, μή, es ist nicht zu fürchten, daß, Her. 1, 84; Plat. Gorg. 520 d; auf das Subject bezogen, δεινοὶ ἔσονται μὴ ἀποστέωσι, es wird zu fürchten sein, daß sie abfallen, Her. 1, 155; vgl. 7, 235; – δεινόν τι ἡγεῖσϑαι, etwas für ein Unglück halten; so auch δεινὸν ποιεῖσϑαι, Aufhebens machen, übelnehmen, Her. 8, 16. 1, 127. 3, 155 u. öfter, so daß ein inf. folgt; auch akt., Her. 3, 14. 5, 41; sich wundern, δεινὰ ἐποιοῦντο, πάσας τὰς ὀρχήσεις ἐν ὅπλοις εἶναι Xen. An. 5, 9, 11; sequ. εἰ Plat. Hipp. min. 363 c; Luc. Nigr. 34; ebenso ist δεινὰ πάσχειν gebraucht Dem. 51, 19; δεινῶς φέρειν, aegre ferre, Her. 2, 121, 3; – δεινῶς ἔχειν, in einer schrecklichen Lage sein, Xen. An. 6, 2, 23; – δεινὸν καὶ χαλεπὸν πάϑος Plat. Polit. 308 a; δεινὰ πάσχειν Gorg. 519 b u. sonst. – 3) außerordentlich, gewaltig, wie unser »furchtbar« im gew. Leben; ἵαερος, heftige Begierde, Her. 9, 3; ἔρως Plat. Theaet. 169 b; ἐπιϑυμίαι Rep. IX, 573 d; ϑηρευτής Conv. 203 d; – δεινὸν ἂν εἴη, das wäre doch stark, sonderbar, arg, Theaet. 184 d, u. öfter bei Att.; καὶ ἄλογον Plat. Theaet. 203 d; δεινὸν πρᾶγμα λέγεις, εἰ Euthyd. 298 c; – Her. vrbdt ἀνὴρ δ. καὶ ἀτάσϑαλος 7, 116; σοφὸς καὶ δ. 5, 23; so erhält es die Bdtg »ausgezeichnet«, auch im Guten, bes. von Plat. an; ἀκοντιστής Prot. 342 e; φύλαξ Rep. I, 334 a; ἰατροί, ῥήτορες, ἱππεῖς, die in ihrer Art tüchtig u. wirksam sind; bes. oft δεινὸς καὶ σοφός, von den Sophisten, περί τινος Crat. 424 c; oft mit leichtem Tadel od. Ironie, Klügler, Phil. 29 a; καὶ πανοῠργοι Rep. X, 613 b; Ggstz von ἰδιώτης Dem. 4, 35. – Auch c. inf., erfahren, gewaltig worin, λέγειν u. ä.; δεινὸς χρῆσϑαι τοῖς πράγμασιν, geschickt in Benutzung der Umstände, Dem. 1, 3; mit accus., τὰ τοιαῦτα δ. Plat. Conv. 198 d; τοὺς λόγους, τὴν τέχνην Euthyd. 304 d; περὶ τὸ ἀδικεῖν Rep. III, 405 c; περὶ Ὁμήρου, im Homer bewandert, Ion 531 a; δεινὸς ἐν λόγοις Timocles Ath. VIII, 341 f; κατὰ χειρουργίαν Ael. V. H. 3, 1. – Im Sittlichen steht es dem πανοῦργος entgegen, Arist. Eth. eud. 5, 12. – Das adv. δεινῶς ist oft nur = sehr, selbst bei adj., δ. μέλαινα Her. 2, 76.
-
8 ἐνίπτω
ἐνίπτω (nach Ruhnken ep. cr. p. 40 von ἴπτω, vgl. ἶπος, ἰπόω, nach Buttm. Lexil. I p. 286 vom Stamme νίπ, auf den er auch νεικέω bezieht, vgl. ἐνίσσω; verschieden in Stamm u. Bdtg ist ἐνίσπω), außer praes. nur aor. ἐνένῑπε, Il. 15, 546. 552. 16, 626 Od. 16, 417. 18, 78. 19, 65 u. öfter (bei Wolf ἐνένιπτε), u. ἠνίπαπε, Il. 16, 628 Od. 20, 303 u. oft; sp. D. ἐνῖψαι, Nonn. D. 8, 85 u. öfter; ἐνιπῆσαι nur Hesych.; – hart anreden, schelten, tadeln, τινά, Il. 24, 768; gew. mit näherer Bestimmung, μή με, γύναι, χαλεποῖσιν ὀνείδεσι ϑυμὸν ἔνιπτε 3, 438; καί μιν ὑπόδρα ἰδὼν χαλεπῷ ἠνίπαπε μύϑῳ 2, 245; einfach μ ύϑῳ ἐνίπτειν τινά, Einen mit Worten anfahren, mit der Rede kränken, 3, 427 Od. 20, 303; milder, κραδίην ἠνίπαπε μύϑῳ, er ermahnte mit ernstem Zureden sein Herz, 20, 17; αἰσχρῶς ἐν. τινά, Einen schmählich anlassen, 18, 321; ohne den acc. Il. 16, 198, worüber Buttm. a. a. O. p. 285 zu vergl. – Von andren Dichtern Aesch. Suppl. 598, καί τίς μ' ἐνίπτων εἶπε, Nic. Th. 347, wo es der Schol. λοιδορέω erkl., wie Nonn. 42, 223 u. öfter; Ἥρης ἠνίπαπε βουλάς Ap. Rh. 3, 931. – Bei Pind. P. 4, 201, κάρυξε δ' αὐτοῖς ἐμβαλεῖν κώπαισι τερασκόπ ος, ἁδείας ἐνίπτων ἐλπίδας, ist es = ἐνέπω, Hoffnungen verkündigend, wie Nonn. D. 27, 59. – Vgl. noch ἐνίσσω.
-
9 ὑπό-δρα
ὑπό-δρα, adv., oft bei Hom., stets in der Vrbdg ὑπόδρα ἰδών, von unten auf od. von der Seite blickend, d. i. finster, wild, zornig blickend od. scheel sehend. (Vgl. ὑποδέρκομαι.)
-
10 δεινός
A fearful, terrible; in Hom., of persons and things,Χάρυβδις Od.12.260
;κλαγγή Il.1.49
;ὅπλα 10.254
: freq. in neut.,δεινὸν ἀῧσαι 11.10
;βροντᾶν 20.56
;δεινὸν δέρκεσθαι 3.342
;παπταίνειν Od.11.608
;δεινὰ δ' ὑποδρὰ ἰδών Il. 15.13
; δ. ἰδέσθαι fearful to behold, Od.22.405;δ. μὲν ὁρᾶν, δ. δὲ κλύειν S.OC 141
;εἰ καὶ δεινόν τῳ ἀκοῦσαι Th.1.122
;δεινὴ παρὰ τοῖς εἰδόσιν ἡ βάσανος And.1.30
; in milder sense, awful,δεινή τε καὶ αἰδοίη θεός Il.18.394
, cf. 3.172, Od.8.22, etc.; danger, suffering, horror,A.
Ch. 634, etc.; awe, terror, Id.Eu. 517;ὅπου τὸ δ. ἐλπὶς οὐδὲν ὠφελεῖ S.Fr. 196
; πρὸς τὸ δ. ἔρχεσθαι ib. 351: in pl., ;εἰ δείν' ἔδρασας, δεινὰ καὶ παθεῖν σε δεῖ Id.Fr. 962
, etc.; δεινὸν γίγνεται μή.. there is danger that.., Hdt.7.157; οὐδὲν δεινοὶ ἔσονται μὴ ἀποστέωσιν no fear of their revolting, Id.1.155, etc.; δεινότατον μή.. the greatest danger lest.., And.3.1; δεινόν ἐστι, c. inf., it is dangerous to do, Lys.12.87; δεινὸν ποιεῖσθαι take ill, complain of, be indignant at a thing: abs., Th.1.102, etc.: c. inf.,ὑπὸ Μήδων ἄρχεσθαι Hdt.1.127
, etc.; also make complaints,Id.
3.14,5.41;ἐν δεινῷ τίθεσθαι J.AJ18.9.8
;δεινόν τι ἔσχε αὐτὸν ἀτιμάζεσθαι Hdt.1.61
; δεινὸν or δεινὰ παθεῖν suffer illegal, arbitrary treatment, Ar.Ra. 252, cf. Pl.Prt. 317b, etc.;δεινότερα π. Th.3.13
;τὸ δ. τὸ πείσομαι Hdt.7.11
: in Oratt.,δεινὸν ἂν εἴη εἰ.. And.1.30
, Lys.12.88, etc. Adv.-νῶς, φέρειν Hdt.2.121
. γ'; δ. καὶ ἀπόρως ἔχει μοι I am in dire straits, Antipho 1.1;δ. ἔχειν τῇ ἐνδείᾳ X.An.6.4.23
;δ. διατεθῆναι τυπτόμενος Lys.3.27
.II marvellously strong, powerful: δ. σάκος the mighty shield, Il.7.245; simply, wondrous, marvellous, strange, τὸ συγγενές τοι δεινὸν ἥ θ' ὁμιλία kin and social ties have strange power, A.Pr.39;δ. τὸ κοινὸν σπλάγχνον Id.Th. 1036
;δ. τὸ τίκτειν S.El. 770
;πολλὰ τὰ δ. κοὐδὲν ἀνθρώπου -ότερον πέλει. Id.Ant. 333
; δ. ἵμερος, ἔρως, Hdt.9.3, Pl.Tht. 169c; , etc.;δ. λέγεις πρᾶγμα Pl.Euthd. 298c
;δ. γ' εἶπας, εἰ καὶ ζῇς θανών S.Aj. 1127
; freq. δεινὸν ἂν εἴη εἰ.. it were strange that.., as E.Hec. 592. Adv. - νῶς marvellously, exceedingly, δ. μέλαινα, ἄνυδρος, Hdt.2.76, 149;δ. ἐν φυλακῇσι εἶναι Id.3.152
;δ. πώς εἰμ' ἐπιλήσμων Metag.2
, etc.: [comp] Comp. - οτέρως Sch. Min.Il.7.97.III clever, skilful, first in Hdt.5.23 ἀνὴρ δ. τε καὶ σοφός; of Odysseus,γλώσσῃ.. δεινοῦ καὶ σοφοῦ S.Ph. 440
, cf. OC 806, Antipho 2.2.3, Lys.7.12;σοφὸς καὶ δ. Pl.Prt. 341a
; opp. σοφός, of practical ability, Id.Phdr. 245c, Tht. 164d; opp. ἰδιώτης, D.4.35: c. inf.,δεινὸς εὑρεῖν A.Pr.59
; ; δ. λέγειν clever at speaking, S.OT 545, etc.; δ. εἰπεῖν is rare, D.20.150;νόσος δ. φαγεῖν Ar.Nu. 243
;δ. πράγμασι χρῆσθαι D.1.3
; αἱ εὐπραξίαι δ. συγκρύψαι τὰ ὀνείδη are wonderfully liable to.., Id.2.20: c. acc.,δ. τὴν τέχνην Ar.Ec. 364
;δ. περὶ τοὺς λόγους τοὺς εἰς τὰ δικαστήρια Pl.Euthd. 304d
;ἐς τὰ πάντα Ar.Ra. 968
; δ. περὶ τὸ ἀδικεῖν, περὶ Ὁμήρου, Pl.R. 405c, Ion 531a;δ. ἀμφί τι Arr.Tact.9.5
;δ. κατὰ χειρουργίαν Ael.VH3.1
;ἐν λόγοισι δ. Ὑπερείδης Timocl.4.7
(but also of the forcible, vehement, style in oratory, Demetr.Eloc. 240, al.); in bad sense, over-clever, Pl.Euthphr.3c;δ. ὑπὸ πανουργίας Id.Tht. 176d
, cf. Arist.EN 1144a27. (For δϝεινός, cf. Δϝενία, gen. of pr.n. Δεινίας, IG4.858.)
См. также в других словарях:
υπόδρα — και μτγν. επικ. τ. ὑποδράξ Α επίρρ. (για βλέμμα) με τρόπο λοξό, βλοσυρό ή απειλητικό («τόνδ ὑπόδρα ἰδών», Ομ. Ιλ.). [ΕΤΥΜΟΛ. Εκφραστικός τ. σχηματισμένος από την πρόθεση ὑπό και τη συνεσταλμένη βαθμίδα δρα κ τού ρ. δέρκομαι «βλέπω» (πρβλ. ἔ δρακ… … Dictionary of Greek
ενίπτω — ἐνίπτω (AM) λοιδορώ, κακολογώ αρχ. 1. επιτιμώ, επιπλήττω, ονειδίζω, κατηγορώ («καί μιν ὑπόδρα ἰδὼν χαλεπῷ ἠνίπαπε μύθῳ», Ομ. Ιλ.) 2. λέω, μιλώ, αναγγέλλω («ἁδείας ἐνίπτων ἐλπίδας» αναγγέλοντας γλυκιές ελπίδες, Πίνδ.). [ΕΤΥΜΟΛ. Βλ. λ. ενιπή] … Dictionary of Greek